running

Okej, om några få timmar ska jag tydligen vara med och springa ett stadslopp här i Kalmar. Jag hade fått för mig att det var sex kilometer att springa, men det var tydligen bara fem. Så då blir det inga problem. Jag har varit med på stadslopp förut.. Men de gångerna har jag stått vid ett vattenhål och delat ut vatten och kollat på alla som springer. Inte direkt samma sak. Så vi får se hur det här går...

The never ending why

Efter lite vanligt häng på biblioteket för att skriva ihop miniarbetet vandrade jag hemåt.
Efter att igår ha frågat Annely om Sucker Punch var något att se, och fått svaret att den borde ses på bio bestämde jag mig för att jag ville göra så.

Dessa två saker tillsammans och lite annonserande om bioföljeslagare på facebook resulterade i att jag nu först ska ta en öl och sen gå och se Sucker Punch, tydliga tecken på att det kommer bli en bra kväll. Kan behöva lite positivt efter allt som gått helt fel den senaste tiden, utan att jag ens har gjort något.

Igen

Jag tror att en trickster styr mitt liv, varför skulle annars dessa ironiska och skrattretande saker hända mig?

Those who are dead are not dead..

..They're just living in my head.
Sjukt mycket Coldplay senaste tiden.

På fredag blir det Skövde/Mariestad. Längtar extremt mycket, men innan dess ska ett seminarium avklaras imorgon.

Det sägs att träningsvärk är värst andra dagen, det gäller faktiskt inte bara träningsvärk.
Fick inte ens träningsverk från när jag var ute och sprang i förrgår. Jag ville ju få det!

Om en timme är det Nip/Tuck, innan dess ska jag plugga lite.

blupp blupp blupp

Jag är lite seg, hade tänkt skriva om när vi var i Hultsfred och när jag och emelie senare skulle ta oss hem. Det var spännande. Vi hamnade borta vid IKEA och tillslut inne på Driven till Burger King. sån tur hade vi. Men detta var förra veckan.
Denna vecka ska jag läsa en bok om Disney, (och McDonald's) spännande.
Nästa vecka kommer jag hem. Då ska jag jobba. Hela två pass har jag tagit. Kände att jag är tvungen att komma dit och sprida lite glädje på restaurangen.

Nu ska jag ut och springa lite...kanske.


Man vet att man inte mår bra..

..Om man har småångest för att man inte pluggar när klockan är halv tolv på kvällen, en fredag.
Då är det illa. riktigt illa. tror jag.

Bara för det ska ni få ett stycke underbar musik
Sigur rós - Myrkur
Och Sigur rós har spelat i dalhalla som vi pratade om på föreläsningen i förrgår. Så se, allt hänger ihop.

Black holes and no revolution

Stor jag vill inte plugga känsla
Stor att om jag inte pluggar idag, kommer jag ha stor ångest senare känsla
Dock kommer det inte vara över förrän i januari (eller om tre år, eller aldrig)
Jullov? någon? ja tack, gärna

Men eftersom jag har ett så extremt intressant och upptaget liv för tillfället blir det inte så många uppdateringar.
Eller så är det mer att det här med att blogga inte är så kul. helt enkelt. så kan det vara.

Men jag är kär, kär i Auliana Poon. Hon skriver så att jag förstår vad hon menar. Det är lycka i dagens samhälle.


kent

Röd. deras nya skiva. eftersom det bor en här som fortfarande tycker att kent är bland det bästa som finns blir jag också påverkad att lyssna. det är bra. det är fint. det är minnen.
jag känner mig fem år yngre igen. för då gillade jag kent lika mycket som han gör nu. han kan inte förstå hur jag inte kan ha de känslorna kvar.

"in the midst of desire we sometimes function under the conceit that if we name an object after our desire, the object is what we name it." - sådant här underbart inveklat ska jag ägna resten av dagen åt att läsa.



Rdanom

Nu ligger den uppe, filmen som kommer göra oss rika och kända. Titta och njut.

 

 


Fix you

Fick igår första tentaresultatet. VG8 B. Alltså, jag fick VG, och på ECTS skalan är det B. Väldigt nöjd med detta, så nu kan det bara gå utför från där. Känns underbart. Fast samtidigt kan det vara skönt med en så bra start ändå.

Jag vill också ha 
Lisas känsla.


Gräs

Jag har numera en ny favorit serie, Weeeeeeeds.

Mazal tov alla mina två läsare, det blir nog lite mer regelbundet skrivande nu igen kanske..

yalla bye

Nu lägger jag ner detta på obestämd tid.

Den kommer återuppstå som fenix the phoenix i framtiden tror jag. för snart kommer nog behovet av att skriva tillbaka.


Lång resa kräver lång planering

Som jag skrev i förra inlägget (för ungefär x antal minuter sedan), har jag kommit på en bra idé.
Jag vet att jag brukar ha bra idéer även om andra kanske inte ser det så, men i alla fall. here we go;
Jag ska resa jorden runt.

jaha, och? det gör väl var och varannan. kanske det, men jag ska göra det utan att flyga!
Så, helt enkelt ska jag ta mig runt jorden utan att sätta mig på ett flygplan.
det knepigaste blir när jag inte kan använda någon form av landtransport med tanke på att jorden till största delen är täckt av vatten. då heter lösningen båt. och det blir väl framförallt över Atlanten och mellan Asien/Oceanien och Amerika. Men det är möjligt det vet jag.
Men eftersom detta inte är något man göra på en vecka eller två, så krävs det förberedelser och tid. Jag har inget av det just nu.
Så detta kommer inte bli möjligt inom tre års tid. Sedan vet jag inte hur länge det dröjer.
Men när det blir av kommer ni få reda på det, och jag lovar att blogga om det. (om man fortfarande kommer göra det i framtiden..)

Nu ska jag plugga. Underbart att kunna säga det.


Welcome to the monkey house

Eftersom ni längtat efter en uppföljare på mina senaste inlägg kommer då här fortsättningen.

jag skulle ju ge alla mina två läsare en updatering på hur det går här.
det går bra, första tentan avklarad,(jag gissade hej vilt på frågorna, hittade på nya begrepp till jämställdhet och jämlikhet bland annat, och egna motivationsgrunder till att man reser). om två veckor är det en ny. När får man lov? just det, till sommaren var det.
Sen blir det en hel 15 hp kurs på engelska, mumma.

Sen har jag kommit på värsta idén. Men den idén får ett eget inlägg.

Life and all her enemies

det var en gång ett inlägg som skulle skrivas. Så jag tänkte att idag ska jag vara lite nostalgisk av mig.
nej, jag ska inte skriva om tiden som suverän arbetare på det multinationella företaget.
inte heller om min tid i landet i öst eller väst för den delen, eller söder.
eller min vistelse uppe i norr med riktig vinter.
utan det är ett litet ögonblick av underbar sommar.

anledningen till detta kommer från rubriken till denna
artikel (nej jag läser inte den tidningen.)
(men jag var tvungen att gå in på artikeln så att jag kunde länka så ni ska förstå vilken jag faktiskt menar.)
hur går det ihop tänker ni nu.
jo, jag och hanna är som vanligt extremt före vår tid, inte första gången som kändisar tar efter något som vi redan gjort liksom. (parantes)(jag är övertygad om att han, som filmintresserad han är suttit och kollat in 'kaviar' och fått inspirationen av att kasta pil på sig själv därifrån.)(slut på parantes)

detta begavs sig någon gång i de tidigare åren av 2000-talet. det är sommar, vi ska som vanligt samla vårat stora filmteam för ännu en dags viktigt filmande. schemat är pressat, vi har inte så många dagar kvar att spela in på, och vi är farligt nära att spräcka våran budget.
folk har tagit plats i filmstudion och riggat allt inför förmiddagens inspelning. hanna och jag anländer till inspelningsplatsen sist av alla, som förestår de stora stjärnorna. vi intar våra platser, jag i solstolen i form av kommissarien som ska utföra vad ni just läste om i artikeln.
kommissarien (alltså jag) tar fram kniven (pilarna gick inte att finna någonstans, men alla vet att kniven bara är en symbol för pilen) och kastar. Träffar väggen där det sitter en bild på kommissarien. (alla vet att carola bara är en symbol för kommissarien). sedan erbjuder hon nalle att också kasta...
sedan rullar dagen mot sitt slut och vad som hände sedan kan ni se om ni kollar på filmen.

så, skulle jag och hanna kunna få våra royalties nu? eftersom vi tog patent på denna företeelse starx efter att vi genomfört den.


Att fortsätta efter att ha gjort något bra

Eftersom mitt förra inlägg fick så många bra och givande kommentarer (det var roligt) känns det lite tråkigt att fortsätta faktiskt. hur ska jag slå det liksom? det går ju inte?
Det är som när en idrottsperson vunnit allt som går att vinna, vad ska de hitta på då? Det finns inget som slår det.
Dock tycker jag fortfarande att när jag skrev om att jag ville att känslorna skulle ligga utanpå kroppen som spindelmannen har sin dräckt var bland det bättre som denna bloggen beskådat. Vad som ligger i botten tänker jag inte ens gå in på. Och efter det skrev jag vidare, så det går nog denna gången också.

Men om vad?
ska jag kanske I-landsproblemsklaga lite?
eller ska jag skriva om hur den svenska vintern antagligen kommer lysa med sin frånvaro här i Kalmar?
eller var fantasin tar vägen när man inte längre har den i huvudet?

Ett år går för övrigt väldigt fort. För ett år sedan landade jag på flygplatsen i Tel Aviv.

Jag såg en film

Det finns vissa filmer som man kan se om och om igen och tycka de är riktigt bra. Sånna där favoritfilmer som man nästan kan dialogen till. Eller i alla fall att man vet vad som ska komma. Man sitter och väntar på det där favoritstället i filmen. Amelie från Monmartre är en sådan film. De små detaljerna som är så bra när man kollar, allt det underbara i den filmen. (och bara för det kommer jag inte på några andra bra exempel, men ni fattar kanske). Favoritfilmer ni ser flera gånger helt enkelt. Som man kanske kollar på när man bara vill ha något att göra, som Harry Potterfilmerna som jag kan se flera gånger bara för att det är Harry potter. (och nu känner jag mig som tolv) Men har ni inga sådana filmer är det synd om er.

Det jag egentligen skulle komma till är de där filmerna man ser en gång och tycker är riktigt bra, och vet att det räckte med en gång, ser man de igen blir det inte samma känsla. Ska man se den igen måste det gå några år emellan, men det blir ändå inte riktigt samma sak. Har ni inga sådana filmer är det riktigt synd om er.

Jag har fått en ny sådan film, Paranoid Park. Jag gillade den riktigt mycket, men skulle jag se den igen skulle den inte vara lika bra, det vet jag. Det är känslan, helheten av filmen, att inte veta vad som ska hända sedan som gör den. Den är inte så spännande i actionspännande bemärkelse, eller har häfftig dialog. Det är mer att de går runt i detta ödesmättade landskap och bara väntar på att det hemska ska hända, för snart måste det väl hända? Det där stämmer väldigt bra in på en annan film, Elephant. Den gillade jag riktigt mycket första gången jag såg den och kände att sådana filmer skulle jag vilja vara med om att framställa. Sedan såg jag den igen, då var den inte alls lika bra. Nu var det väldigt längesedan, så nu kanske jag skulle kunna se den igen.
Dessa två exempel är på sådana där filmer som är så bra, men som det räckte med att se and that's it. Men som jag inte skulle vilja ha varit utan, för de lämnar efter sig en sådan känsla...Så de borde ni se.

Jag vill ha mer exempel på bra filmer som jag inte sett också.

Att välja vilken film att se

Nu ska jag kolla på film, men vilken?

Léon med den underbara Natalie Portman
Waltz with Bashir som är en animerad krigsfilm.
eller Paranoid Park som sägs att den inte har något riktigt slut.

Eftersom jag inte orkar med en film som jag kanske får ett väldigt öppet slut på just nu går paranoid park bort.
Sen har jag ingen lust att kolla på en liten djupare film om en f.d soldat som var med i Libanonkriget och har flashbacks. så därför går waltz with bashir bort.
Då återstår Léon. Och det är ju ändå judiska nyåret idag, så då passar det faktiskt bra att kolla på en film med Natalie Portman.

Behöver lite hjälp

Jag letar efter en film, det kan vara (mycket troligt att det är) en kortfilm.
Den är från 2000-talet någongång. Den utspelar sig i Tel Aviv (om jag inte har helt fel) och var nominerad som bästa kortfilm till oscarsgalan ett år. Fick för mig att den hette Yellowfish, men det stämmer nog inte.
Men jag ska leta vidare.

För övrigt fick jag en väldigt fin och bra present (Så länge vi båda andas på ljudbok) av Rebecka idag, Tack!


Nu hittade jag filmen, den heter Meduzot (som betyder Jellyfish) så jag var inte helt fel ute på namnet. Men det var ingen kortfilm.

Det här med att plugga

Jag tror inte att det är meningen att jag ska plugga. Verkligen allt har gått emot mig den senaste veckan.
Jag har förgäves väntat på mina böcker som aldrig kommer, så jag ringer till ett av de företag som jag beställt den ena boken ifrån. Nej, då har de avbokat den, för deras leverantör hade den inte inne. Men de har inte meddelat mig om detta. Så jag åker ner till Akademibokhandeln och tänker, skit samma, jag köper den här, kosta vad det kosta vill. Nej, då är den slut där, de sålde sista exemplaret tidigare idag.
och mina andra böcker har jag inte heller fått, och på biblioteket kan man inte låna dem, och de har "försvunnit" ur hyllorna. Så nu har jag två veckor kvar till första tentan, och inga böcker att läsa.
Så det är nog inte meningen att jag ska plugga, i alla fall inte klara första tentan.


Tidigare inlägg