Best friend on the payroll


på vägen hem idag slog det mig att detta år som gått sen jag flyttade hit har varit som en berg och dalbana. upp och ner har det gått.
jag har gått från att må bra till skitdåligt till att må bra.
det har hänt så extremt mycket saker som kanske inte är så stora men som betytt massa.
och nu ska jag om två veckor lämna det. två veckor till bor jag här.

matfestivalen för första gången, verkade inte som att någon egentligen tyckte om den, så som de pratade om den innan. mina förväntningar var därför noll. och kanske därav den positiva överraskningen av detta arrangemang.

men när jag nu idag vandrade hem från sanna efter att ha sovit där ett par nätter. skruvat var ordet. så kände jag också att, fan vad glad jag är att jag har dem. de små damerna som jag hade så trevligt och roligt med i helgen. och annars också för den delen. Tack.




Our Frank

nu ska jag skriva lite om jobbet, så hoppa ner en bit om ni inte vill läsa om det.

jag drog handen rakt i värmeskåpet så nageln spräcktes och det började rinna blod, mitt i ruschen i tvåan som jag själv ställt mig i, för hon som stod där ville inte stå där längre, så vi bytte mitt i allt. det blev rörigt, men jag rädde ut det. så det gick bra tillslut.
det dunkar fortfarande i fingret, även om det inte syns nåt.
sista dagen med en person var det idag. tack och hej liksom.
och på fredag är det bara två veckor kvar. (för den här gången)
hur ska de klara sig utan mig?
hur ska jag klara mig?

hade det inte varit för att det är grannstaden jag bor i.
hade det inte varit för mitt understimulerande jobb.
hade det inte varit för att jag vill något mer
hade jag stannat här.
för såhär nära ett vettigt, socialt fungerande liv, med en fungerande mig har det inte varit på år.

men eftersom jag haft noll idéer att skriva om de senaste dagarna ska jag inte skriva förrän jag har något, vad jag anser vara av vikt, (alltså vanligt ordmummel) att sätta på print.




In the future when all's well

hade tänkt att skriva ett fint, lite fantasifullt, lagom utsvävande inlägg om min helg, med lite fina anekdoter.
men så kände jag inte för det längre, kände mig mest spyfärdig.



tre timmar senare:


the beach
var precis slut på tv. vilken meningslös film egentligen. började lite bra, men utvecklades åt det sämre. och berättarrösten fick mig bara att tänka på fight club. vilken kom först?
men den räckte för mitt två och en halvtimmes långa väntande, som sen visade sig vara förgäves..







Lucky Lisp

X Files. men var höll alla utomjordingar hus? och var hade alla övernaturliga fenomen tagit vägen. ett mysterium att lösa.
kollade aldrig riktigt på serien, minns bara huvudet som hade en kniv i sig som dök upp innanför kyldörrarna i mataffären. det avsnittet lyckades jag att se två gånger dessutom.

jag och annelie borde få en egen realityshow
och jag och sanna borde få en talkshow.



Oscillate Wildly

idag var jag och min longboard ute och åkte buss.
det var ganska fullt på bussen, men jag såg en plats som passade oss, där brevid en dam.
"kan jag sitta här?" frågade jag samtidigt som jag satte mig. hon tittade lite snett på min longboard
med sa inget. det gillade vi inte.
när hon skulle plinga fungerade inte hennes knapp, så då fick jag plingelinga åt henne.
då blev hon glad och sa "Tack". Då var hon inte lika sur längre.

men innan detta hann jag prata med sanna. äsch, jag har så svårt att uttrycka vad jag egentligen menar. tror jag.

just det, men jag började dagen med att klara kunskapsprovet för körkort.

( )

Just nu känner jag att jag inte vill åka ifrån något. jag är ganska tillfreds med min situation.
jag åker iväg för att jag verkligen vill åka till något, inte från något. jag vill ju egentligen inte åka ifrån mina vänner och just nu trivs jag ganska bra här.
förut har jag alltid velat åka ifrån något. då också mot såklart, men alltid känslan av att vilja lämna något. nu vill jag mest åka dit. även om en del berättar skrämmande historier.. fast det är nog skillnad att åka dit på besök än att vara uppväxt där, eller komma därifrån, eller ha familj därifrån och se allt på ett annat sätt.

I've changed my plea to guilty

vad är skillnaden mellan att ljuga och inte berätta hela sanningen med avsikt? stor skulle jag tro.
sen beror det på situation till situation.

meningen med livet? att överleva.
seriöst, hur många har inte någongång funderat på att det skulle vara skönt att begå självmord? inte själva handlingen i sig, men efteråt, allt man slipper. fler än man nog kan tro. sen är det ett väldigt stort steg mellan tanke och handling.
t.e.x när en i min litteraturklass på gymnasiet under en disskussion i något ämne ganska rått berättade om hur hon kunde få tankar om att bara krama ihjäl små söta gulliga djur som hon höll i. för de var ju så små och vänlösa, kunde inte försvara sig, hur mycket man kunde skada dem genom att bara klämma igen handen. inte för att hon någonsin skulle göra det, men i just det tillfället fick nog alla en liten annan syn på henne. så om hon inte hade berättat allt detta hade hon ju inte ljugit för oss, hon hade ju bara undanhållit sanningen. därför finns det så mycket som jag tror de flesta inte skulle säga till andra. för folk skulle inte se dem på samma sätt längre.

appropå litteratur läste jag förresten idag att kafka brukade läsa porr,
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1531423.svd ööhh, var det så utvecklat redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. tydligen. men någon dag i framtiden ska jag ta mig igenom ensamhetens trilogi.
likaså ska jag orka läsa ut brott och straff fastän jag vet hur jag på enklaste sett kan tolka den, och vet hur den slutar. men för mig är det mer värt att ha läst de stora 1800-och 1900-tals författarna än att stenkoll på nutiden. typ.
i alla fall just i denna stund. för skulle någon öppna ett samtal med mig genom att säga "tycker det är intressant att woody allen hämtat en del från dostojevskij i sin film match point, samtidigt som jonathan rhys myers rollfigur läser strindberg." så skulle mina grå celler bli överlyckliga.

men nu är det tisdag som gäller. fifty-fifty som gäller känns det som. men oron att misslyckas har förut hindrat mig, men nu känner jag att det får gå som det gör. det är inget misslyckande att misslyckas.

( )

en sak jag såg på jobbet när jag jobbade senast.
jag står i tvåan och har inte så jättemycket att göra. står och spanar ut i lobbyn för att se vad jag ska gå och ta tag i.
då kommer det in några och ska handla. så jag går och sänker pommes.
när jag återigen kollar ut mot den lilla kön som nu bildats på ungefär fyra personer ser jag att en av killarna står bakom en vad det ser ut att vara hans flickvän.
han håller runt henne, men plötsligt börjar han klämma på hennes bröst.
mitt i kön på McD står han där bakom henne och klämmer och tar på hennes bröst. det var nog det värsta jag såg den dagen.
nej, tacka vet jag de som bara gör sånt hemma.

The headmaster ritual

tog en liten paus och hittade en halv burk rosa hårfärg, som jag kände var bäst att använda.

okej, hur många år håller en vaccination man gjort mot stelkramp, mot polio, och antagligen gulsot? inte direkt den informationen jag sitter inne med.


jag gillar smarta sagda saker. men inte överanvända smarta sagda saker.



"are you bored to death? wait, you will be" - morrissey

Sweet and tender hooligan

Igår hade jag tänkt plugga hela dagen innan jag jobbade, men så kom ju besök, så det blev inget.
Idag var Lisa sjuk, så då tänkte jag att jag får lov att plugga hela dagen idag istället. Jag har gjort det i en timme. Det får gå som det vill.
Jag hittade massa andra roliga saker att göra, rensade min garderob, men slängde bara en enda t-shirt. sen läste jag "allas" bloggar 100'000 gånger ungefär.

Enda sen jag och Lisa snackade dagböcker i förrgår har jag tänkt läsa igenom mina gamla igen. Gjorde det också idag. Vad dum jag var på den tiden, så ond och hård mot mig själv.
Men hittade en design på en klänning i en av dem, som jag ville göra, och som jag faktiskt gjorde sen.

Det blev min favorit klänning ett bra tag. och med skjortan och rosetten utgjorde det en av mina favoritoutfits i skolan.

Även tröjan jag egenhändigt besmyckat i samma veva var rolig att ha på sig med tanke på att på den tiden var skolan ett JL-harem. "Tillhörande" kjol som består av fem meter tyll, om jag minns rätt, som jag finfint fluffat ihop.

Sen kan man få kompisar via sina kläder också, Sophia som gick året under tyckte tydligen att olika variationer med detta som grund var fint, och det inledde hennes samtal med mig på väg hem från skidresan i sälen. (ja, men som tur är har Farbror Danjel äntligen gjort sin sista spelning. Inte en dag för tidigt. finna ett fel kan man också göra)



Men nu brukar jag mest ha rutig skjorta och svarta raka byxor, ofta skitiga sådana.

Men nu ska jag plugga lite till. kanske.

Dear God, please help me

en tant som försökte sno åt sig ett glas igår, vi som inte ens har några kvar. hon är där jätteofta, och i förrgår när hon var där var vi noga med att hon fick ett. ett rosa. igår frågade hon mig om vi hade några kvar, för hon hade alla färger utom rosa. skitsnack. men hon fick inget.
känner för att lägga mig i en avgrund och låta den fyllas av grus. skulle vara ganska bra. har massa saker att fixa och så lite tid. vet inte hur jag ska orka eller hinna. all ork är borta och all vilja också. men nu måste jag ringa ett samtal.

nu har jag ringt. men så kom mamma. så hann inte prata mer. men nu har jag pratat med mam's. så nu är den delen avklarad. men nu har de gått, hon, emil och ida.

vi åker den 24 september.

vad ska jag göra sen?

jag hatar att vara med på en del bilder på facebook. ska be en del personer att ta bort sina bilder på mig.
de enda där jag är fin är sarahs. de gillar jag.

Don't make fun of daddy's voice

Kan knappt prata idag heller, men det blir antagligen bättre lite senare idag. blev ju det igår.
men idag vet jag att jag inte kommer kunna få stå i köket de sista fyra timmarna. så vi får se hur det går.
bossen tyckte inte jag skulle stå i kassan på kvällen igår, så han fick göra det, han ville inte att jag skulle anstränga rösten. men jag sa att jag har ju pratat lika mycket idag som alla andra dagar ändå. inte hindrar ett smärre röstproblem mig.
sen ringde city och undrade om vi hade någon som ville jobba där på natten. jag ville. men för det första, ska jag jobba där en lördagkväll vill jag stå i kassan. och min röst skulle inte palla det. för det andra slutade jag 01.15 och de behövde bara någon till 03.00 så jag gjorde det inte.

blev väldigt irriterad på en av städarna också. han tyckte inte att män och kvinnor kunde göra samma jobb. när jag frågade vilka jobb kvinnor inte kunde göra som män kunde, sa han "this job". VA? jag gör ju samma jobb som han flera gånger i månaden, så det kan jag visst. sen tyckte han att kvinnor var lata och innan de gifte sig bodde de bara hemma och var lata och jobbade ibland och inte gjorde så mycket. och när de hade gift sig lät de männen göra allt, de bara var hemma med barnen typ. och att alla svenska tjejer hade pojkvän om de inte var gifta. han blev skitförvånad när jag sa att jag bodde själv och mina föräldrar bor i en annan stad och att inte jag hade någon pojkvän. då undrade han varför.
då gick jag in i kylen med de sista grejerna.
sen sa jag att om jag gifter mig och skaffar barn ska min man vara hemma med dem lika mycket som jag.
sen gick vi hem som tur var.

jag vill ha ett vanligt jobb där man får ha sina egna kläder. då skulle jag ha mina stjärnleggins med min gula tunika och sjal på mig idag.

swallow on my neck

första stägningen av fyra är avklarad. den gick väldigt bra, jättelugnt på kvällen. det enda var att min röst började bli väldigt hes... hände ingenting, inga roliga gäster, inga som klagade, inga som var jätteglada och gjorde våran kväll. det bara var.
MEN, jag lyckades att missa en chicken till min sista gäst på kvällen. chefen undrade lite halvt vad han skulle ta sig till med mig...

imorse när jag vaknade kunde jag inte prata! jag fick inte fram ett ljud. en liten viskning gick bara. ägnade morgonen åt att försöka prata, men det gick inte. lät som en kråka med talfel liksom.
sen kom sanna och hämtade upp mig, försökte säga att jag var tvungen att ha halstabletter, det förstod hon, så vi åkte till maxi, innan vi drog vidare mot skara.
så jag knaprade tabletter och vi lyssnade på hennes braiga nya skiva. och min hals blev bättre och bättre, men det blir att stå i köket idag om jag ska kunna jobba.

sanna är illervakt åt inte mindre än åtta illrar! därav besöket i skara. har aldrig sett så många på ett och samma ställe någonsin förut i mitt liv.

svängde ner till köpstaden på vägen hem. de skulle kunna byta namn till spökstaden. det var helt öde. som att gå omkring i köpcentret i Dawn of the dead. när vi kom till den största öppna platsen där inne, såg vi inte en människa nämligen. helt öde, som om alla bara flytt därifrån. skillnad mot en 10-15 år sen, då det kryllade av folk och affärer där.

men nu väntar ytterliggare en stägning, utan sanna som skurit sitt finger, men med Lisa.

( )

The world is just illusion always trying to change you

http://www.youtube.com/watch?v=pu-8wGbWMro




Death at one´s elbow

somnade i soffan framför pussycat dolls, alltså kan det inte varit så intressant. men nu var det upp och hoppa för snart kommer Annely hit tror jag.
men jag får inte tag i någon som bor där mina grejer övernattat, den ena av dem jobbar visst nu såg jag på schemat. så jag får klara mig ändå. för stan har stängt.
det börjar bli lite tjatigt att gå ut faktiskt. men vi gör det ändå av någon anledning.antagligen för att det snart är slut på det, så vi passar på medan vi kan..hmpf!

såg grease på televisionen igår, den slutar ju med att båda inser att de måste göra om sig för att få den de vill ha, alltså den andra.
slutsats: du duger inte som du är, du måste göra om dig så att den andra kan acceptera dig. fast det kanske inte var budskapet med filmen, det kanske var som rizzo sjöng, att det är värre att flörta med killar och sen inte göra något med dem, än att faktiskt vara med dem. ööhhh, nu blev till och med jag förvirrad.
men filmen sjönk i mina ögon och nu känner jag mig som en synisk bitch.

men nu blev jag pepp, för my hair i nice!!

....och ja, man kan ha smårutiga skjorts och prickiga cons tillsammans.

( )

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/musik/article3025496.ab
löjligt, de kan väl lika gärna visa vilka det är, spela roll. men nu vet ju både jag och Anne-Lie att det var hästpojken för vi såg skiten.

http://www.expressen.se/noje/musik/1.1253338/bjork-och-antony-slapper-singel
Björk och antony släpper en singel. ja, en ny tänker jag. men icke, samma gamla från skivan.




Rubber ring

Åkte hem över dagen idag för att lacka en grej i min lägenhet (som jag skulle gjort för 10 månader sen) innan "det kommer en i veckan och kollar på den" som min hyresvärd uttryckte det igår. aha, tänkte jag, de kommer väl lite senare i veckan och hör av sig innan, för jag kanske inte är hemma just då.
när jag står där i målarkläder och mina uppackade väskor ligger utspridda på golvet och alla skor ligger utanför skostället och jackor ligger på golvet plingar det på dörren. vem kan det vara? tänker jag. blir rädd att det är hyresvärden, men tänker att de borde ju ringa innan om de ska visa lägenheten och jag pratade ju med dem igår. men vem skulle det annars vara? sanna som jag sms:ade med precis innan, nej, det stämmer inte heller. så jag slänger på mig en tröja och öppnar.
där står en man jag aldrig sett förut.
han öppnar munnen och blablabla, han ska kanske ta över min lägenhet och vill kika på den. han säger att han hade inte fått mitt nummer av hyresvärden som man brukar få så man kan ringa och kolla så det är okej att man kommer, utan hyresvärden har tydligen sagt till honom att bara åka dit nu på eftermiddagen för jag skulle säkert vara hemma.
Är hon synsk tanten (värden) eller? jag har inte varit hemma på dan sen i onsdags, om man inte räknar två timmar i lördags. så det var ju snyggt prickat, eftersom jag inte ens hade tänkt vara det idag.
men jag ursäktar hur det ser ut och klagar lite på att jag tycker det är konstigt att de inte sagt till mig att han skulle komma idag, "i veckan" hade hon sagt till mig.
så jag visar honom lägenheten, det man såg på grund av alla kläder som täckte halva golvet, och skyddspappret som ligger längsmed spaljen som jag skulle lackat för 10 månader sen, men gjorde just då istället. samtidigt som jag är skitförbannad att de inte förvarnat mig om detta besök.
tillslut går han. ingen aning om han kommer ta den, mig kvittar det, jag flyttar om en månad ändå.

Girl Afraid


This is your life and it's ending one minute at a time.

jag är förbannat trött på att det alltid kommer tillbaka till samma skitsaker. vad gör mig till den personen. de stora frågorna, Varför just jag och Varför inte jag.

sitter och försöker spela på ett osynkat guitar hero. det går inte så bra, man får inte spela i takt. men vaddå, vi har i alla fall något att göra denna regninga eftermiddag. stefan var snäll nog att lämna kvar det när han gick förut, så jag kan spela hela natten om jag har lust.
annars kan jag alltid kolla på mio min mio, odubbad. märk väl, den riktiga version, inte den svenskdubbade saken som är ännu mer osynkad än spelet jag snart ska återvända till.
igår var vi på femårskalas, eller festival som en del tydligen ville kalla det.
kollade in hästpojken, kändes som att se 30-åriga män som var kvar i puberteten, inte så roligt alltså.
sen var det håkan, inte mycket folk där heller, och jag halvskällde ut några småtjejer som klagade på att det var så trångt och att alla knuffades när de stod tre rader från staketet. äsch, gå och lägg er.
men bra var det, gillade när han la in en rad av eldkvarn i "det är så jag säger det", som han avslutade med, och jag kunde just den textraderna bättre än A, haha. enda negativa var den löjligt lilla publiken och att jag inte kände igen så många låtar.
vi avslutade kvällen med att kolla på anagoes, bättre än jag hade förväntat mig, men de kunde ha spelat några låtar till. och jag kände också igen albin... som kommer i driven ibland.

tydligen lämnade jag kvar hälften av mina medhavda grejor hos sanna i lördags när vi varit där.
men det var det värt, för kul hade jag. mer sånt, sanna.

Sunny

vi blev senare än planerat igår, eftersom vi var iväg på olika äventyr innan vi tillslut cyklade hem till mig någongång på morgonen. så därför orkade vi inte ta den tidiga bussen imorse, så det blev den lite senare som skulle föra oss ut från staden, men det var perfekt.
buss 400 med destination karlsborg, ganska tomt var det på den. kanske förståeligt, för vem vill åka dit egentligen?
jag fick privat guidning genom Tibro. Annelie var ju tvungen att ge tillbaka efter min exeptionella guidning i estocolmo. sen framme vid Örlen, hoppade av vid någon kyrka och bakom den brädde campingen ut sig.
husvagnar så långt man kunde se nästan. och där i ena kanten hade hennes mamma deras.
det blev först lite frukost med mackor och konstigfärgad kräm. men hungriga som vi var. men inte bakfulla som Annelie talade om för husvagnsgrannarna åt vi upp det som fanns.
sedan lite tidningsläsande mitt i solen. massa gamla skvallerblaskor som vi kunde läsa utan att behöva fundera över någon djupare mening med allt.
när solen var som varmast tyckte vi det var dags för ett dopp. bara gå 100 meter rakt ner så kom man till en jättelång brygga där vi dök i. sötvatten! andra gången med sötvatten i år. simmade runt lite där som två fiskar i vattnet gjorde vi.
sedan solade vi lite till. på deras campingkiosk hade de klingsglass, så det var vi tvugna att äta. inte bara en gång, utan två gånger hann vi besöka den innan de stängde.
en kompis till Annelies lillasyster fyllde år, så vi blev bjudna på tårta också. värsta stora och goda hallontårtan var det, och A gav mig den största biten hon kunde skära upp kändes det som. perfekt dag att komma och hälsa på alltså.

jag såg ett boulespel så föreslog att vi skulle spela lite. men när Annelie hade kastat andra kulan sa hon "äh, jag är redan trött på det". men vi spelade tre omgångar, jag vann två av dem.
sedan blev det dopp två, och efter lite mer sol blev det det sista doppet, som var det bästa på hela dagen!

vid middagstid tog hela campingen fram sina grillar. var man än kollade stod det en grill framför husvagnen. ungefär som i sällskapsresanfilmen när alla ställer in radion för att lyssna på sjörapporten, så kändes det. vi var inte sämre och det blev grilladlax med färskpotatis.
efter middagen tog vi en liten tur genom området, hoppade lite trampolin (studsmatta).
sen gick vi till sjön och Annelie kastade lite macka. men då tog jag tag i hennes arm och sa "du är för dålig för att kasta sten".
när jag skvätt lite vatten på henne och yttrat några smarta filosofiska meningar gick vi på fårspaning. Annelie tyckte att de hade byggt smarta nya grindar in till fårhagen, det påpekade hon för alla. men inte hittade vi några får, inte hörde vi några heller. det enda som hördes var våra sköna stämmor när vi försökte locka fram dem genom att härma ett får. men jag tror nog att det mer skrämde dem, för inte fanns det några får. ungefär som på skansen där de hade burar med skyltar om vilka djur det var, men inte såg man några djur inte.
men vi kom till en annan strand där de spelade beachvolley.
vi traskade sedan på landsvägen hem, jag i mina flipflops och hon i sina träskor.

när solen hade börjat gå ner tog vi sista bussen hem, partybuss var det visst. så alla på bussen var fulla.
vi också. fulla av tålamod och fulla av trötthet. de andra var mer fulla på alkohol.