dial a cliche

en timme kvar till jag måste börja jobba. riktigt segt faktiskt.
jag och agnes (i alla fall jag), får ta revansch på våran utekväll igår. fast det blev som jag förutspådde. antingen blir det bra, eller så går det åt helvete. fast kul hade vi (jag) i alla fall ett tag.
och nu vill jag bara att det ska bli kväll så jag kan sluta jobba och gå och sova igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback